Här finns en sammanställning av skrifter, projekt- och FoU-rapporter från Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting från åren 2004 till 2010. De flesta av skrifterna går att beställa från BUP på telefon 08-690 50 73 eller via e-post: eva.i.nordin@sll.se
Många av rapporterna finns dessutom att ladda ned som pdf-filer nedan.
FoU-Rapporter
Cool kids - KBT-behandling för barn med ångest.
FoU-rapport 2009-1
Pia Enebrink, Fredrik Lecerof, Maria Silverberg och Petra Lindheim
Denna rapport beskriver en klinisk utvärdering av Cool Kids, en kognitiv beteendeterapeutisk (KBT) manual för gruppbehandling av ångestproblematik hos barn. Utvärderingen är gjord inom Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting under åren 2006-2007. Syftet var att undersöka om en evidensbaserad manualbehandling som visats effektiv i forskningsstudier i Australien minskar barns ångest, rädslor och nedstämdhet, samt bidrar till ökad livskvaliteten när den ges inom svensk barnpsykiatri, av professionella med varierande KBT-erfarenhet. Resultaten tyder på det.
Cool Kids, kan vara ett sätt för professionella att ge såväl barn som familjer behandling, samtidigt som familjerna får möjlighet att träffa andra med motsvarande problematik.
Cool-kids.pdf
Införandet av Dialektisk Beteendeterapi inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm - Från projektet till permanent verksamhet. FoU-rapport 1-2008
Niclas Borg, Camilla Hallek och Camilla Karlsson
Denna rapport beskriver kort Dialektisk beteendeterapi, (DBT) och genomförandet av det treåriga DBT-projektet inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting.
Utgångspunkten för projektet var erfarenheterna inom BUP-verksamheten av en allt större grupp patienter med drag av emotionellt instabil personlighetsstörning och allvarligt självskadebeteende. Dessa patienter vårdades ofta under långa tider inneliggande på kliniken eller i intensiva öppenvårdkontakter. Erfarenheterna visade också att våra insatser trots stora ansträngningar var föga framgångsrika.
DBT är en metod med gott vetenskapligt stöd när det gäller behandling av unga vuxna. Forskningsstödet är dock mera osäkert när det gäller ungdomar. En av utgångspunkterna för projektet var därför att pröva att behandla ungdomar med DBT, att studera utfallet och att undersöka vilka eventuella modifieringar som behöver göras i metoden för att göra den lämplig för tonåringar.
Erfarenheterna av projektet har varit så positiva att BUP-divisionen nu fått ekonomiska möjligheter att inrätta ett fast DBT-team
DBT-rapport.pdf
Hur gör vi egentligen? - Kartläggning av det neuropsykiatriska
utredningsarbetet. FoU 2007-4.
Mia Danielson och Maria Dunerfeldt
Arbetet med neuropsykiatriska utredningar skiljer sig inom BUP och såväl efterfrågan som resurser för bedömning och behandling har varierat och varierar mycket. Förutom att vi inom organisationen bedriver ett omfattande arbete inom det neuropsykiatriska fältet, ägnas detta område även stor uppmärksamhet av politiker, beställare och patientorganisationer.
Hösten 2006 gav divisionsledningen i uppdrag åt Utvärderingsenheten att undersöka hur arbetet med neuropsykiatriska utredningar bedrivs inom den lokala öppenvården.
Rapporten ger svar på många frågor men ger samtidigt underlag till ännu fler frågor. Rapporten har därför ett värde dels som ett redskap för att sprida kunskap utanför vår organisation om vad vi gör och dels som ett internt stöd i det pågående utvecklingsarbetet.
Danielsson_Dunerfeldt.pdf
Bedömning av kognitiv utveckling hos barn med neuropsykiatrisk problematik i förskoleåren - En jämförelse mellan begåvningstesten WPPSI-III och Leiter-R. FoU 2007-3.
Karin Molin
Vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm har 25 förskolebarn med förmodad neuropsykiatrisk problematik testats med de två testbatterierna WPPSI-III och Leiter-R. Studien är inriktad på att förtydliga likheter och skillnader mellan de två mycket använda begåvningstesten. Därigenom underlättas valet för utredare beträffande när det ena, det andra, eller eventuellt båda dessa test ska användas.
Molin.pdf
Att knyta livsviktiga band - Sång och ramsor som psykoterapeutisk intervention för att stärka relationen mellan spädbarn och deras föräldrar. FoU 2007-2.
Eva Norling Bergdahl
Utgångspunkten till denna studie är iakttagelser i behandlingsarbete vid en spädbarnsverksamhet. Under den sångstund som ingick som ett fast inslag i behandlingen såg man hur spädbarn och mammor på nära håll observerade mimik, gester och rörelser hos andra barn, andra mammor och terapeuter. Syftet med studien är att undersöka sångstunden som ett behandlingsmoment. Studien består dels av en teoretisk fördjupning av musikens betydelse respektive av hur lärande går till, dels av en fokusgrupp med erfarna behandlare vid olika spädbarnsverksamheter.
Norling.pdf
Triadfilmning - en metod för bedömning och utvärdering av behandlingsarbete med familjer - Ett metodutvecklingsprojekt vid Barnverksamheten Triaden. FoU 2007-1.
Inger Ploom Norell
Triadfilmning enligt Lausanne Triadic Play (LTP), har använts i behandlingsarbetet med småbarnsfamiljer på Barnverksaheten Triaden sedan 1999. Rapporten undersöker hur triadfilmning kan användas för att snabbare hitta rätt fokus i behandlingen och även utvärdera den. Lausanne Triadic Play är en familjelek som består av fyra scener där alla tre i triaden, mamma, pappa och barn tillsammans på ett lekfullt sätt skall umgås med varandra inom ”LPT: s ramar och ”på scen”. Leken tolkas sedan enligt definitionerna deltagande, organisation, gemensamt fokus och känslomässig kontakt och utifrån dessa kriterier bedömer man familjens samspelsmönster.
Ploom.pdf
Jag släppte rustningen och blev en mamma - FoU 2006-1
Eva Zachrison
Denna rapport bygger på ett arbete med en mammagrupp, som startades 1999 och avslutades 2004, på BUP-mottagningen Bågen. Det handlar om en halvöppengrupp i vilken deltagandet var begränsad till två år. Tanken bakom den terapeutiska behandlingen av mödrarna var att den skulle bidra till att barnens psykiska hälsa förbättras. Resultaten av utvärderingen visar att barnens symtom upphörde och att mammornas egna psykiska välbefinnande ökade avsevärt. Författaren drar även en del slutsatser om rekryteringskriterierna för att man skall uppnå målsättningen med en sådan grupp.
Zachrison.pdf
Att mötas i nuet – en beskrivning av familjeverksamheten Kryddan.
FoU 2005-05.
Sofia Johnson Frankenberg
Studien utgör första delen av ett projekt som avser att beskriva och utvärdera familjeverksamheten Kryddan. Till Kryddan kommer föräldrar som vill ha hjälp med relationen till sitt barn, och de remitteras från andra enheter inom BUP. Man bedriver samspelsbehandling med föräldrar och barn 1-8 år, med en behandlingstid på 12 veckor. Studien baseras på behandlingspersonalens sammanfattningar av given behandling och av intervjuer med behandlingspersonalen.
Frankenberg.pdf
Selektiv mutism och dess behandling med barnorienterad
familjeterapi. FoU 2005-4.
Jan Ringler
Författaren har i samarbete med kollegan Helena Lenning utvecklat Martin Soltvedts barnorienterade familjeterapi (BOF) när det gäller barn med selektiv mutism. I undersökningen ingår åtta barn ( sju flickor och en pojke), och den första behandlingen startade hösten 1996 och den sista våren 2000. Syftet har varit att utforska samspelsmönster samt att stödja barnens utveckling av förmågan till intersubjektivitet. I rapporten beskrivs och sammanfattas erfarenheterna från dessa behandlingar, och de diskuteras mot bakgrund av en sammanställning av aktuella teorier och forskningsresultat om selektiv mutism. Efter behandlingen har barnen ökat sina verbala kontakter, om än i olika omfattning.
Ringler.pdf
Telefonrådgivning för föräldrar. FoU 2005-3
Britt Westerberg, Margareta Axelsson Funck
Vid BUP:s psykologverksamhet i sydost bedrevs en telefonrådgivningsverksamhet en gång/vecka. Rapporten beskriver, förankrar teoretiskt och utvärderar denna telefonrådgivningsverksamhet. Utvärderingen fokuserar på hur föräldrarna upplevt telefonrådgivningen och man har två frågeställningar i fokus – upplever föräldrar att de får hjälp och när i problemutvecklingen ringer föräldrar och kring vilka problem samt vilka föräldrar hänvisas vidare. Författarna drar slutsatsen att telefonrådgivning är en behandlingsmetod som både behövs och som behöver utvecklas vidare samt att den bör ingå i BUP-personalens metodarsenal.
Westerberg-Funck.pdf
En utvärderingsmodell för kliniskt barn- och ungdomspsykiatriskt arbete. FoU 2005-2.
Jan-Olov Larsson, Birgitta Nordenborg, Bertil Gemzell, Birgitta Hedberg och Torborg Klingsell
Systematisk utvärdering av vård och behandling är en av flera förutsättningar för att patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin ska få den optimala hjälpen för sina problem. Projektet är ett samarbete mellan BUP:s UU- och FoUU-enheter samt behandlingsverksamheten på Villa Rödkinda som tog fram en modell för utvärdering. ”Rödkindamodellen” prövades i praktiken under ett år på Villa Rödkinda. Den baseras på information från patienten själv, föräldrarna och behandlingspersonalen och är ett praktiskt exempel på en användbar behandlingsutvärdering, som dessutom kan anpassas för specifika förhållanden och önskemål vid olika enheter.
Nordenborg-et-al.pdf
Samverkan i fokus. Utvärdering av samverkan kring tonåringar mellan BUP och vuxenpsykiatrin i Värmdö. FoU 2005-1.
Anders Schiöler
Värmdö ungdomsprojekt 16-19 år är ett samverkansprojekt mellan Värmdö BUP och vuxenpsykiatriska mottagningen i Värmdö.
Utvärderingens fokus är själva samverkansprocessen och använder sig av Humble och Janssons modell för samverkansbetingelser men den innehåller också en beskrivning av patientgruppen samt intervjuer med ungdomarna gjorda av behandlarna. Resultaten visar att det projektet lyckades bäst med var att hitta en användbar form för samverkan mellan mottagningarna, likaså ökade kontinuiteten vid övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin.
Schiöler.pdf
Parallellprocesser i barn- och föräldraterapier. Vem är patienten? FoU- rapport 04-05.
Gudrun Engström Riedel
Med frågeställningen vem som egentligen är patienten i det barnpsykoterapeutiska arbetet lyfter författaren fram betydelsen av att studera samspelet mellan de omedvetna processerna hos både barn och föräldrar under en behandling.
Utifrån en genomgång av aktuell litteratur på området belyser hon fenomenet parallellprocesser i barnterapier och föräldrasamtal. Rapporten ger dessutom underlag för fortsatt diskussion på området med inblickar i såväl ett intrapsykiskt som ett relationellt perspektiv med ett såväl intrapsykiskt som ett relationellt perspektiv.
När och hur behandlas vad? En litteraturstudie av evidensbaserad
behandling för barn med neuropsykiatrisk problematik.
FoU-rapport 04-04.
Maria Silverberg
Har barn med neuropsykiatrisk problematik bättre förutsättningar idag än tidigare? Vet vi mer om hur dessa barn kan hjälpas och behandlas i sina funktionshinder? Om det finns sådan kunskap, använder vi den?
I denna rapport har Maria Silverberg, verksam vid neuropsykiatriska enheten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, gjort en genomgång av litteratur om behandling av barn med neuropsykiatriska diagnoser och sammanställt forskningsresultat avseende några av de vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna. Utifrån det senaste på forskningsfronten ger rapporten en gedigen inblick i vilka terapier och metoder som är mest verksamma. Författaren ger även konkreta förslag på behandlingsplaner för olika diagnoser. Rapporten kan således användas som uppslagsbok för olika diagnoser respektive mest effektiva behandlingsmetoder för dessa.
DUBBELRAPPORT
Späda barn och sårbara mödrar. Samverkan mellan barn- och
ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri
FoU- rapport 04-03.
Kay Karlsson
Sårbara mödrar och späda barn. Samverkan mellan vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri – FoU- enheten Psykiatrin Södra 2004. Annemi Skerfing
FoU-rapporten Späda barn och sårbara mödrar beskriver ett samarbetsprojekt mellan BUP :s dåvarande spädbarnsverksamhet Maskan på Södermalm och allmänpsykiatrin inom verksamhetsområdet Psykiatrin Södra. Projektet kallades ”Samma patienter – olika perspektiv. Samma målgrupp – olika metoder”. Syftet med projektet var att förbättra samarbetet kring nyblivna mödrar med psykiatriska problem och deras spädbarn. I det fall svårigheter uppstod fanns det olikheter i synen på mammans problematik och sättet att behandla denna. De erfarenheter behandlarna fick från projektarbetet var ändå att samverkan mellan verksamheterna var till stor nytta för mor och barn.
Vänder man på rapporten finns en rapport med titeln Sårbara mödrar och späda barn. Den speglar samma process från ett utomstående perspektiv och är skriven av Annemi Skerfving vid FoU-enheten vid Psykiatrin Södra.
Barnpsykoterapi och kognitiva funktioner. Relationer mellan tankar, känslor och begåvningsprofiler. FoU- rapport 04-02.
Lena Malmberg
Rapporten beskriver dels övergripande sambandet mellan kognition och emotion i barnterapier. En diskussion förs om kopplingen mellan terapi och förändringar i begåvningsprofiler enligt WISC – III före och efter behandling. Författaren gör också en närmare beskrivning av de aktuella barnens terapier där förändringarna i barnens resultat före och efter terapin diskuteras. Det framgår i rapporten att alla sju barnen visade förändringar i sina prestationer på intelligenstest efter avslutad terapi.
Stödresurs i skolan. En barnpsykiatrisk intervention i det
pedagogiska rummet - FoU- rapport 04-01.
Margot Nordström
Studien besvarar frågor som rör samarbetet mellan skola och barnpsykiatri i form av utredningar och intyg för att barn skall få extraresurser i skolan. Författaren har intervjuat föräldrar, barn och stödresurspersonal i skolan för att undersöka vilken betydelse intyg har i vardagspraktiken. Genom studier av idéhistoria finner författaren också att barnpsykiatrins ursprung delvis kan sökas i skolans oförmåga att på egen hand klara undervisningen av vissa barn.
Skrifter från Barn- och ungdomspsykiatrin
BUP 2005 - Förändrings- och utvecklingsuppgift
BUP 2005 var en förändringsprocess som omfattade all verksamhet inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting. Det innebar ett omfattande informationsarbete som riktades mot de ca 800 personer som berördes och som tydliggörs i denna rapport. Målet var djärvt - ett helt nytt uppdrag för BUP med bland annat nya mellanvårdsformer som krävde omfördelning av resurser inom BUP i stället för tillförsel av mer resurser eftersom landstinget hade brist på pengar, integrering av den öppna och den slutna vården och utveckling av vården för sex särskilda diagnoser. Detta skulle ske i en situation när ökningen avpatienttillströmningen var 5-10 procent årligen, en nog så svår uppgift!
BUP 2005.pdf
Från uppgivenhet till skolstart - Stockholms läns landstings arbete med barn med uppgivenhetssymtom. Mars 2005 – september 2006 . Skrifter från Barn- och ungdomspsykiatrin – nr 3.
Lotta Wiberg
På uppdrag av beställaren och efter ett beslut i Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) i oktober 2004, implementerades i mars 2005 en ny vårdstruktur inom Stockholms läns landsting för asylsökande barn med uppgivenhetssymtom.
Beslutet innebar att BUP fick ett övergripande vårdansvar för dessa patienter, medan det barnmedicinska ansvaret förlades på Sachsska Barnsjukhuset i samverkan med ASIH, avancerad sjukvård i hemmet.
Allmänpsykiatrin fick – via Länsakuten på S:t Göran – en viktig roll i den nya vårdkedjan, då asylsökande föräldrar med egna psykiatriska problem, sedan januari 2005 hade fått rätt till psykiatrisk behandling om barnets psykiska hälsa så krävde. Uppdraget att samordna insatserna från vårdkedjan lades på BUP:s Flyktingenhet.
Rapporten avser att utgöra en kartläggning av vilka barn och familjer som kommit att omfattas av vårdkedjan, samt en beskrivning av vårdkedjans arbete och vårdresultat under perioden mars 2005 – september 2006.
Barn- och ungdomspsykiatrins insatser efter flodvågskatastrofen.
Skrifter från Barn- och ungdomspsykiatrin – nr 2.
Mona Rosendahl
Efter flodvågskatastrofen i Asien julen 2004 organiserade BUP-divisionen redan under de första dagarna en omfattande beredskap för att ta emot de barn/ungdomar och deras familjer som direkt drabbats av katastrofen. Personal från BUP fanns på Arlanda och på vårdcentra. I denna skrift redogörs för hur arbetet organiserades och vilken hjälp BUP kunde erbjuda i det akuta skedet. Här beskrivs också uppföljande intervjuer med de behandlare som tagit emot patienter drabbade av flodvågskatastrofen.
Barnpsykiatriskt arbete med asylsökande – en plattform för BUP i Stockholm. Skrifter från Barn- och ungdomspsykiatrin – nr 1
Andreas Tunström
Syftet med denna skrift är att beskriva de specifika betingelser och problem som barnpsykiatrin har att hantera i mötet med asylsökande barn och deras familjer. På grund av de speciella villkor och de strukturella ramar som asylsökande befinner sig inom, är det väsentligt att klarlägga vad som specifikt karaktäriserar det barnpsykiatriska arbetet med asylsökande barn och deras familjer. Syftet är att formulera vad som skulle karaktärisera en ”asylpsykiatri”, och skriften berör endast kortfattat organisatoriska/administrativa frågor.
Övriga rapporter
På vägen mot evidensbaserad praktik - Om behandling för små barn inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting. Rapport 2009-2.
Anna Skagerberg
Rapporten syftar till att ge en överblick över behandlingsmetoder för små barn med psykiska problem och ett bidrag till diskussionen om på vilken kunskapsbas metoderna vilar. Utgångspunkten har varit erfarenheter från Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting.
På vilken kunskapsbas vilar dessa behandlingsmetoder för små barn? Vilken evidens finns?
De behandlingsmetoder som utvecklats lokalt har beskrivits i rapporter ofta med en god teoriförankring, exemplifierade med fallstudier och ibland med uppföljning av behandlingsresultat. Rapporterna redovisas här, och så långt möjligt också metodernas förankring i andra svenska och internationella erfarenheter.
Skagerberg.pdf
Gruppsykoterapi för tonåringar med fokus på affektmedvetenhet och självreflektion. Rapport 2009-1.
Annica Lilja Ljung och Alicia Sámano Brunåker
Syftet med denna rapport är att beskriva och utvärdera ett metodutvecklings-projekt kring affektmedvetenhet. Det empiriska arbetet är utfört på Sollentuna Barn- och Ungdomspsykiatriska öppenvårdsmottagning (BUP). För att höja affektmedvetenheten i två korttidsterapigrupper fokuseras det psykoterapeutiska arbetet på att träna deltagarnas uppmärksamhet, tolerans och expressivitet av sina affekter och emotioner. Vi undersöker även om metoden har någon effekt på tonåringarnas symptom som vid tillfället för anmälan var i huvudsak depressiva och självdestruktiva. De teoretiska utgångspunkterna består av Tomkins affekt- och skriptteori och Foulkes gruppsykoterapi.
Brunaker Sámano.pdf
Att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa i adolescensen rapport 2008-1 Ola Duregård
Denna studie omfattar en systematisk journalgenomgång av 197 av 230 patienter vid ungdomsavdelningen, KS, under åren 1991 – 1999.
Ambitionen är att skapa ökad förståelse och kunskap kring ungdomars psykiska ohälsa och dess bakgrundsfaktorer. Patienterna är svårt belastade med allvarlig psykiatrisk problembild.
Genomgången belyser såväl bakgrund och riskfaktorer som symtombild och tidigare vårdkontakter, vårdförlopp samt fortsatta behandlingsinsatser efter vårdtiden på ungdomsavdelningen.
Studien ger en god bild av patientgruppen och dess uttalade svårigheter och belastningsfaktorer. Samtidigt väcks nya frågor avseende ungdomarnas senare livssituation.
Duregard.pdf
Förebyggande insatser för barn till vuxenpsykiatrins patienter.
Ett samarbete mellan vuxenpsykiatri och barn- och ungdoms-
psykiatri. UU 2007-1
Britt Bernstone Berg och Solveig Bromander.
Denna rapport vill lyfta fram situationen för barn, som växer upp i familjer, där en eller båda föräldrarna har en allvarlig psykisk sjukdom.
Ett syfte är att undersöka om det finns rutiner inom Vuxenpsykiatrin för att identifiera och synliggöra barnen till patienterna. Ett annat syfte är att undersöka om de barn, som deltagit i barngrupp för barn till psykiatrins patienter, har fått ett ökat välbefinnande, som kan knytas till deltagandet i denna grupp.
I rapporten görs en genomgång av relevant forskning. Vi gör sedan ett försök till inventering av liknande barngruppsverksamhet, som bedrivs eller har bedrivits i olika delar av landet.
Berg-Bromander.pdf
Barns och ungdomars självmordsförsök. En journalstudie på två barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar. UU 2006-3
Marita Hencz och Kule Palmstierna
Två mottagningar inom Stockholms läns barn- och ungdomspsykiatriska öppenvård samarbetade i en journalstudie avseende suicidförsök under tidsperioden 1998-2001. Barnen/ungdomarna visade ofta symtom på depression men även andra tecken på psykisk ohälsa. Ohälsotecknen hade hos ett flertal funnits ett halvt år upp till flera år före det aktuella suicidförsöket
I studien ges rekommendationer till suicidbedömning i akut skede och för ärendets handläggning på längre sikt rekommenderas ett aktivt och vägledande förhållningssätt samt utökat samarbete med skola och socialtjänst med hänvisning till problemets allvar och komplexitetsgrad.
Att slåss för livet – Psykosociala bedömningar av barn i
asylsökande familjer. UU 2006-1.
Zsofia Nestler Cristina Penaloza
Denna rapport är en sammanfattning av ett tidsbegränsat projekt som hade barn i asylsökande familjers psykiska hälsa och välbefinnande i fokus. Genom skattning av barnens funktionsförmåga och bedömning av deras psykosociala situation var målet att fånga upp barn som befann sig i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa så att lämpliga stödåtgärder skulle kunna sättas in så tidigt som möjligt. Projektet var ett steg i metodutveckling när det gäller förebyggande arbete. Rapporten avslutas med rekommendationer om vilka aspekter bör beaktas vid helhetsbedömningen av barnens situation.
Känna för andra – Känna för mig. Psykodramagrupp med unga kvinnor som i brandomen utsatts för sexuella övergrepp av närstående.
UU 2006-2.
Christina Citron Stillström och Sonja Nyström
Denna rapport redovisar erfarenheterna av gruppsykoterapi som utfördes under åren 2002-04 med 14 unga kvinnor som i barndomen utnyttjats sexuellt av någon närstående.
Den använda terapimetoden är framförallt psykodrama som beskrivs och kopplas till traumateorier. Därefter beskrivs hur gruppverksamheten vuxit fram. Hur gruppsykoterapin bedrivits beskrivs bl.a. med exempel på typiska psykodramer och grupprocesserna analyseras. Avslutningsvis sammanfattas och diskuteras erfarenheterna.
Citron.pdf
Om barnneuropsykiatrisk behandling UU 2005-3
Nils Assarsson
Rapport om PBU:s familjestödsprojekt och 20 års kliniskt metodutvecklingsarbete på Tumba BUP-mottagning samt rekommendationer för behandlingsarbete för barn med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer med särskilt fokus på värdet av psykoterapeutiska insatser.
Pappor i häkte. Projekt vid Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen Bågen. UU 2005-2.
Stefan Lindberg
Projektet är ett led i BUP Bågens försök att komma till tals med pappor som misshandlar sina barn Tanken var att försöka nå männen när de befann sig i kris, dvs. satt häktade för misshandel och att erbjuda dem behandling.
Fem män tackade ja till erbjudandet om gruppbehandling, och i rapporten beskrivs hur arbetet gick till. Dessa män både erkände misshandeln och förstod att deras barn tagit skada av den. Trots det visade utvärderingen av projektet att effekterna av arbetet med de misshandlade männen inte blev så stora som man önskat. Den efterföljande diskussionen ledde bl.a. till en insikt om att våld är komplicerat och att arbetet måste ske på mycket lång sikt.
Beröringspunkter mellan kognitiv psykoterapi och socialkonstruktionism – UU 2005-1.
Carina Buvik
Syftet med denna rapport är att belysa eventuella beröringspunkter mellan kognitiv psykoterapi och socialkonstruktionism. Författaren ställer frågorna: Vilka beröringspunkter finns både i teori och praktik? Är de möjliga att förena? Om inte, vad skiljer dem åt?
Författaren utgår från gemensamma teoretiska synsätt. Förutom den teoretiska fördjupningen gör författaren, utifrån ett familjeärende på en BUP-mottagning och processen i det ärendet, en jämförelse av metoderna utifrån ett socialkonstruktionistiskt respektive ett kognitivt psykoterapeutiskt synsätt.
Barns kontakt – och kommunikationssvårigheter ur ett tvärkulturellt perspektiv – 2004:2.
Stina Helmstrand
Rapporten bygger på en studie, som författaren har gjort med sex somaliska föräldrar med fokus på deras barn. Syftet har varit att vidga perspektiven på de svårigheter barnen har uppvisat för att kunna öka kunskapen om denna typ av problem. Författaren betonar att vid utredningar av barn med invandrarbakgrund krävs psykologisk och psykiatrisk tvärkulturell kompetens. En ytterligare slutsats är att brist på kontakt och kommunikation ofta råder mellan föräldrar och den utredande myndigheten och därför är det grundläggande vid utredningar att etablera god kontakt och skapa öppen och förtroendefull kommunikation.
Terapikoloni. Ett komplement som ger behandlingen mer vind i seglen. 2004:1
AnnSophie Darby, Ulla Forsbeck Olsson
Rapporten handlar om behandlingen på terapikoloni som ett integrerat komplement till ordinarie öppenvårdsbehandling inom BUP. Barnen som tas ut tillhör de kategorier som söker till mottagningarna men de har större svårigheter i jämförelse med majoriteten av barnen inom den öppna vården. Via statistik över ansökningar och enkätsvar från föräldrar och remitterande terapeuter från tre verksamhetsår har det varit möjligt att granska verksamheten. De tillfrågade BUP-terapeuterna och föräldrarna till de behandlade barnen ställde sig allmänt mycket positiva till barnens kolonivistelse. Det bekräftades också i föräldraenkäterna. Utifrån terapeuternas omdömen kunde man dra slutsatsen att vistelsen inom terapikoloniverksamheten varit ett viktigt komplement till den ordinarie behandlingen.