Målet med vår verksamhet är att de barn, unga och föräldrar som kommer till oss skall få den vård de behöver. Vi måste därför ta reda på resultatet av våra insatser. Har patienterna fått den hjälp de behövde?
Utifrån det vi får veta behöver vi analysera våra metoder. Vad fungerar bra och vad behöver förbättras? Vi behöver använda oss av den kunskap som finns för att lära oss nya former och nya metoder. Och sedan inlemma det nya i vårt arbetssätt.
Detta kretslopp av praktik, utvärdering, utbildning och ny praktik utgör vårt kontinuerliga utvecklingsarbete. På så sätt skapar vi god och effektiv vård.
Vår verksamhet skall även vara effektiv i andra bemärkelser. Den skall effektivt använda de resurser som står oss till buds, så att vi kan ge vård av hög kvalitet till så många som möjligt.
Verksamheten skall också vara organiserad på ett effektivt sätt, så att våra medarbetare har en god arbetsmiljö och ett hållbart yrkesliv. Medarbetare som är tillfreds med sin arbetssituation ger patienterna bättre vård.
Inom vår verksamhet sker utvecklingsarbetet på många sätt. Det görs till exempel forskningsstudier om våra patienter och vi har ständigt studerande som gör sin praktik hos oss. Vi samarbetar med flera akademiska insitutioner. Vi utbildar ST-läkare och vi har en utbildningsenhet som ordnar intern fortbildning för våra medarbetare. Vår utvärderingsenhet ansvarar för patientstatistik och ger stöd till de utvärderingar som kontinuerligt sker på våra mottagningar.
Här är konkreta exempel på aktuellt utvecklingsarbete:
Mottagningsprojektet
Tas de barn och föräldrar som söker hjälp på BUP emot på bästa tänkbara sätt, är de bedömningar som behandlarna gör säkra, får man någon hjälp på BUP? De här frågorna undersöker vi i mottagningsprojektet.
På några av BUP:s öppna mottagningar tas nya patienter emot på tre olika sätt. I en modell görs en telefonintervju med den förälder som först tagit kontakt med BUP, i en annan får alla familjer möta några behandlare i en bedömningsintervju och i en tredje modell erbjuds föräldrar, barn från 11 år och uppåt samt ev. lärare att besvara varsitt frågeformulär på nätet. Vi utvärderar nu de här metoderna och jämför dem med våra vanliga arbetssätt. Läs mer
Forskning om metod att bedöma funktionsnivå hos barn och unga med psykiska symtom
Childrens Global Assessment Scale (CGAS) är en skattningsskala där behandlare bedömer funktionsnivån hos barn och unga med psykiska symtom i åldarna 4-20 år. I sitt avhandlingsarbete utvärderar doktorand Anna Lundh två träningsmetoder som praktiserats inom BUP för att förbättra reliabilitet och validitet vid användning av CGAS i ett större kliniskt sammanhang. Hon undersöker också hur CGAS varierer i förhållande till olika diagnosgrupper, vårdnivåer och mängden erbjuden vård. Arbetet sker i ett samarbete mellan BUP och Insitutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och handledare är professor Mikael Landén.
Föreläsning om bedömning och behandling av späda och små barn med PTSD
Miri Keren är barn- och ungdomspsykiater, chef för Infant Mental Health Unit vid Geha Mental Health Center i Petah-Tiqwa i Israel. Hon är nästkommande ordförande i WAIMH (World Association of Infant Mental Health). Hon har forskat och publicerat ett flertal artiklar om trauma och små barn i ett utvecklingsperspektiv och om diagnostik utifrån DC 0-3. I vår föreläser hon för BUP:s personal om bedömning och behandling av späda och små barn med PTSD.